Förbindelsebåten till fyrskeppet Kemi

Månadens föremål - Juni 2022

Finlands sjöhistoriska museums samling omfattar drygt hundra båtar och två skepp utöver annat material. Eftersom båtar är ganska krävande samlingsföremål i och med att de är skrymmande, svåra att flytta och arbetsamma att restaurera, är tröskeln hög för att utöka båtsamlingen. Därför görs tillägg endast med eftertanke när de fyller luckor som är väsentliga för museets dokumentationsuppgift. Samlingsmaterial, inklusive båtar, anskaffades för sjöhistoriska museets framtida behov redan under ett par decennier innan sjöhistoriska museet öppnade sina dörrar för allmänheten 1981. Insamlingsprocessen kunde ibland vara lite mer informell än nuförtiden, och i vissa fall har ursprunget och ägandehistoriken glömts bort på grund av bristfällig skriftlig dokumentation. Så är också fallet med den här månadens föremål.

En naturlig utgångspunkt för att spåra historien om den mystiska sjöfarkosten var helhetsbilden av den: 7,4 meter lång, klinkbyggt, mittmotor, delvis täckt. Träbåten med de vackra linjerna och den stadiga konstruktionen är helt klart sjöduglig och utstrålar den praktiska karaktären av en arbetshäst. Båtens målade yta var i dåligt skick, och på båda sidor om båtens för fanns spår av en stor rund skylt, som lotsbåtarna brukade vara märkta med. Utifrån de gamla fotografierna kunde man se att fyrskeppet Kemi, som ingår i sjöhistoriska museets samling, använde en liknande vitmålad förbindelsebåt. Den slutliga bekräftelsen på tolkningen kom från gamla intervjuer med fartygets chef, Job Heikkinen, och beskrivningen av det motorfartyg som tillhörde M/A Kemis utrustning som hittades i sjöhistoriska museets arkiv. Helt uppenbart var det fråga om samma båt.

M/A Kemi byggdes på Björneborgs mekaniska verkstad 1901 och fick namnet Äransgrund efter sin första stationeringsort. Fartygets originalutrustning bestod av tre båtar: två 22 fot långa barkasser och en jolle på 15 fot. En av de större båtarna var i huvudsak reserverad för transport av lotsar, den andra som en förbindelsebåt. Vid behov skulle de också ha kunnat tjäna som räddningsbåtar, vilket lyckligtvis inte behövdes under M/A Kemis långa karriär under flera generationer, trots att höststormarna då och då drabbade fartyget hårt.

Den viktigaste och mest frekventa uppgiften för fyrskeppets båtar var att transportera lotsar eftersom skeppet också var en flytande lotsstation. Innan den första motorbåten som skaffades 1936 rörde sig lotsbåten med segel eller åror. Lotsarna var tvungna att utföra sina uppgifter i alla väder, och när vädret var dåligt kunde åtta man behövas för årorna. Sjösättningen av lotsbåten i höga vågor var kanske den mest tekniskt krävande enskilda arbetsprestationen på fyrskeppet. Om tajmingen ens var lite misslyckad, kunde båten lätt fyllas med vatten eller till och med skadas. Av skeppets två större båtar var den som användes regelbundet som lotsbåt fästad vid dävertarna på babordssidan av Kemi, medan förbindelsebåten var fästad vid styrbordssidan. Åtminstone när fartyget var stationerat i Kemi kunde man urskilja båtarna med hjälp av deras färger: lotsbåtens skrov var målat rött, förbindelsebåtens vitt.

Om man tittar närmare på båten som var kopplad till det sista fyrskeppet i Finland, kan man se på båtbyggeriskylten att den färdigställdes år 1949 på Norra Finlands båtbyggeri i Martinniemi, Haukipudas. Ek och furu har använts till skroven på båten, som i statens tjänst fick det byråkratiskt sakliga, dock lite fantasilösa namnet ”Motorfartyg nr 16”. Den pålitliga, tvåcylindriga Olympia-mittmotorn från Finska Motorfabriks Ab har drivit båtens propeller på 8–10 hästkrafter. Motorn är 13 år äldre än båten och har tydligen flyttats från Kemis föregående arbetsbåt. Från båtens dagbok under åren 1957 till 1965 framgår att den huvudsakligen trafikerade mellan fyrskeppet och Kemi stad eller Ajos lotsstation. Förutom besättningen transporterade båten mest proviant och post, men också annat nödvändigt, till exempel tvätt. Resan till Kemi tog hela dagen. Resan påbörjades ofta mellan fyra och fem på morgonen, och man var tillbaka först på kvällen. Denna resa gjordes vid behov en till tre gånger i månaden, så det var ingen nöjeskryssning. Motorfartyg nr 16 tjänade ett behov och båtens vita för var säkert alltid en syn att se fram emot när den kom hem från sina resor till Fastlandsfinland.

Den 2021–2022 restaurerade M/A Kemi öppnas för allmänheten vid Maritimcentret Vellamos museikaj den 27 juni 2022. Efter restaureringen återvänder förbindelsebåten äntligen till sina välbekanta dävertar för alla att beundra.

Timo Kunttu

Fyrskeppet Kemi:
https://www.kansallismuseo.fi/fi/suomenmerimuseo/kokoelmat/museoalukset/majakkalaiva-kemi

Den nordiska byggtraditionen för den klinkbyggda båten:
https://wiki.aineetonkulttuuriperinto.fi/wiki/Limisaumaisen_puuveneen_veisto


1
Fyrskeppet Kemi sommaren 1972. Förbindelsebåten fäst vid dävertarna i mitten. Bild: Martti Heikkinen. Finlands sjöhistoriska museums bildsamling.
2
M/A Kemis värdinna Taimi Heikkinen, kanske på väg tillbaka från en provianteringsresa. Finlands sjöhistoriska museums bildsamling.
3
Den avgörande ledtråden. Bild: Juha Puustinen / Finlands sjöhistoriska museum.
4
Stämpeln av det båtbyggeri som tillverkade båten. Bild: Juha Puustinen / Finlands sjöhistoriska museum.
5
”Proviantbåten” under arbete vid båtbyggeriet av Finlands sjöhistoriska museum. Bild: Timo Kunttu / Finlands sjöhistoriska museum.
6
Båten har byggts med klinkteknik, en metod som redan vikingarna använde sig av. Den nordiska byggtraditionen för den klinkbyggda båten valdes till Unescos lista över mänsklighetens immateriella kulturarv den 14 december 2021. Bild: Juha Puustinen / Finlands sjöhistoriska museum.