Månadens föremål - December 2023

I Finlands nationalmuseets samlingar har sparats en liten – ungefär 20 x 15 cm – träskiva av ek som har rester av vitt papper med anteckningar skrivna med bläckpenna på den ena sidan. På den andra sidan är träytan nästan bar: det svarta lädret som funnits på den har försvunnit nästan helt. Skivan har varit en bokpärm, och i dess andra kant syns mässinglistor som har används för att stänga boken.

Träskivor var praktiska och hållbara att användas som bokpärmar i synnerhet när det var fråga om mycket stora eller helläderbundna böcker. Ekens naturliga oljighet skyddade också mot skadeinsekter. Pärmar av svart läder användes allmänt i religiösa böcker, såsom biblar, predikosamlingar eller psalmböcker.

Utgående från pärmens storlek har det antagits att träskivan har varit pärmen till Mikael Agricolas översättning av Nya testamentet som publicerades 1548. På pappret på insidan av pärmen finns fortfarande delar av en dedikation i diktform som Agricola själv skrivit till Padasjoki kyrka:

Förutom detta finns det två kortare anteckningar relaterade till Padasjoki kyrka i pärmen.

Bokens donator Mikael Agricola föddes i Torsby i Pernå omkring 1510. Mikael var antagligen en begåvad skolpojke, eftersom han blev vald till latinskolan i Viborg i slutet av 1510-talet. I Viborg började han också använda namnet Agricola som hänvisade till hans faders jordbrukaryrke. Åtta år senare blev den tonåriga Agricola sekreterare åt biskopen Martin Skytte i Åbo, och på 1530-talet prästvigdes han.

I Sverige hade skolväsendet ursprungligen grundats för att utbilda kompetenta tjänsteutövare för kyrkans och kronans tjänst. Präster hade en mycket viktig roll med tanke på både församlingarnas själavårdsverksamhet och folkbildning. De mest begåvade unga männen skickades utomlands för att fortsätta med sina studier vid universitet, och även Mikael Agricola skickades till Wittenberg universitet år 1536. Wittenberg hade blivit den viktigaste studiestaden för finländska studerande i början av 1500-talet, eftersom den tyska reformationens mest centrala gestalter Martin Luther och Philipp Melanchton undervisade vid stadens universitet. Även Agricola studerade under ledning av dessa två, och på våren 1539 blev han magister. Efter att ha återvänt till Åbo valdes han till rektor vid katedralskolan i Åbo.

Se Wsi Testamenti, Agricolas översättning av Nya testamentet, trycktes i Stockholm 1548. Innan dess hade han redan publicerat en finskspråkig bönbok som användes i gudstjänster samt den första finskspråkiga abc-boken. Hans syfte var att översätta hela Bibeln till finska, men när han dog var endast en del av detta arbete färdigt. Agricola dog på vårvintern 1557 i Nykyrka i Viborgs län på vägen hem från Moskva, dit kung Gustav Vasa hade skickat honom som en av deltagarna i fredsförhandlingarna mellan Moskvariket och Sverige.

Kopior av Agricolas Wsi Testamenti levererades till församlingar för att gudstjänster skulle kunna hållas enligt reformationens principer, dvs. på folkets språk. Som det framgår av anteckningen i pärmen har Agricola skickat kopian själv till Padasjoki församling följande år efter att verket hade publicerats. Boken kan ha bundits i Åbo. Bokpärmen har donerats till Finlands nationalmuseum av pastor Adolf Neovius år 1895.

Jouni Kuurne

Pärm- ock bakskiva från Mikael Agricolas finska översättning av det Nya testamentet. Agricola donerade boken till Padasjoki kyrka år 1549. Bilder: Markku Haverinen, Museiverket.