Under förberedelserna för Nationalmuseets flytt till tillfälliga lokaler och genomgången av samlingsarkiven har vi stött på en hel del olika saker. I en samling som Frikyrkan i Finland donerade till museet 2015 ingår en kinesisk träskulptur som väckte intresset hos en ny samlingsarbetare. Det fanns mycket lite information om föremålet, endast inköpsplatsen och namnet på den person som skaffat föremålet. De kraftiga dragen hos figuren som skulpturen föreställer och det svarta kattdjuret gav dock tillräckligt med ledtrådar, och med lite efterforskningar kunde figuren identifieras som den kinesiska guden för rikedom, Caishen. Men hur hamnade föremålet i nationalsamlingen, och vad berättar det för oss?

Om samlingen

Samlingen som har samlats in på platserna där Frikyrkan bedrivit yttre mission sedan början av 1900-talet innehåller etnografiska föremål särskilt från Asien. Totalt finns det cirka 700 föremål. Missionsarbetare samlade på sina stationeringsorter in föremål för småskaliga utställningar som hölls vid församlingar i hemlandet. Genom utställningsverksamheten samlade man in medel till missionsarbetet och berättade om de kulturer med vilka man arbetade. Samlingen utökades särskilt av missionsarbetaren Hilja Heiskanen och missionssekreteraren Elli Hertz på deras resa i Himalaya i början av 1900-talet. I samlingen ingår även missionsarbetarnas personliga föremål.

Träskulpturen (VK6494:613) som föreställer den kinesiska guden för rikedom, Caishen, tillhörde Wilhelmiina Arpiainen (1859–1922) som var den första utlandsmissionären för Finska Alliansmissionen, föregångaren till Frikyrkan i Finland. Arpiainen, som hade arbetat som folkskollärare i tio år, reste för första gången till Kina 1893 och arbetade sedan runtom i landet fram till sin död.

Att som ogift kvinna resa till ett främmande land som missionsarbetare krävde mod och nytt tänkande, och Arpiainen anses vara en föregångare för det finländska kvinnomissionsarbetet. Utöver arbetet med förkunnelse deltog den språkkunniga Arpiainen även i hjälparbete samt grundade församlingsskolor och nya missionscenter i Kina. Arpiainen samlade egentligen inte föremål för utställningsbruk när hon var ute på fältet, utan träskulpturen och de övriga föremålen som hon lämnade efter sig kom till Frikyrkans samling från hennes privata kvarlåtenskap.

Rikedomens gud

Caishen (även Cáishén, Ts'ai Shen, Tsai Shen Yeh och Cai Boxing Jun) är rikedomens gud i den kinesiska folktron, taoismen och vissa buddhistiska skolor. Caishens namn består av skrivtecknen för pengar (cái) och gud (shén). Gudomen tros ha makten att ge och ta bort rikedomar och skydda sina anhängare mot ekonomiska olyckor.

Caishen, liksom många andra kinesiska gudar, manifesterar sig i flera mytiska och historiska personer. Caishens nio gestalter representerar de åtta väderstrecken och deras mittpunkt. Den mest kända av dessa är mittpunktens gud Zhao Gongming, som befordrades från en vis eremit till marskalk och som enligt sägen levde i slutet av Zhou-dynastin (1046 f.v.t.–256 f.v.t.). Den militära gudomen för rikedom avbildas ofta i en stridsposition och har ett långt svart skägg och ett vilt ansiktsuttryck samt håller i en järnspira, pinne eller svärd som kan förvandla sten till guld.

Caishen med sina olika manifestationer är en populär gudom som fortfarande dyrkas runtom i Kina. Särskilt med det kinesiska nyårsfirandet förknippas många seder och ritualer. Vid årsskiftet är det till exempel vanligt att äta degknytar på grund av deras form som liknar en båtformad guldtacka (yuanbao). Måltiden tros bringa lycka och rikedom till ätaren. På årets femte dag, en av gudomens förmodade födelsedagar, bränns i templen rökelse och människor tillönskar varandra välstånd och rikedom. Vid årsskiftet välkomnas Caishen också in i hemmen genom att till exempel bränna rökelse, tända smällare och hänga bilder av gudomen på dörrposterna.

En hundraårig träskulptur

Baserat på ställningen, ansiktsuttrycket och egenskaperna hos gudomen som skulpturen föreställer är figuren Zhao Gongming. Gudomen avbildas ofta sittande på ryggen av en svart tiger, vilket är fallet även här. I den kinesiska traditionen symboliserar tigern stark maskulin energi. Tigern hänvisar också till betydelsen av uthållighet och hårt arbete i strävan efter lycka och rikedom samt påminner om att framgång inte garanteras bara genom att sätta sin tillit till gudarna.

Gudsfigurens dräkt är röd och guld; i den kinesiska kulturen symboliserar den röda färgen lycka och guld rikedom. Figuren håller en yuanbao-guldtacka i sin vänstra hand. Den upphöjda högra handen har lossnat, men det kan förmodas att den hållit ett järnsvärd som förvandlar sten till guld, som vanligtvis avbildas i Zhao Gongmings hand. Bakom skulpturen, på gudens rygg, finns ett litet hål där man möjligtvis kan ha placerat en liten lyckobringande skatt eller amulett.

Skulpturen är över hundra år gammal och har gått sönder på flera ställen. Förutom den högra handen saknas bitar på framsidan och på vänster sida av halslinningen, och dessutom syns på den vänstra sidan en järnnit, från vilken en bit som tillhört skulpturen kan ha lossnat en gång i tiden. Också färgytan är synligt sliten.

Vi vet inte vad som fick Wilhelmina Arpiainen att skaffa just den här skulpturen, om den hade någon speciell betydelse för henne eller om den kanske hamnade i hennes ägo av en slump.

Nu, mer än 100 år senare, påminner skulpturen oss om missionsarbetets långa historia och dess motstridiga natur. Den berättar om de finländska missionsarbetarnas liv på andra sidan jorden i en tid då det bara var möjligt för mycket få att resa utomlands. Skulpturen berättar också om den kinesiska kulturen och dess rika synkretiska tradition. Kan föremålet också berätta något om dagens finländares kulturarv och betydelser för oss, om vi lyssnar mycket noga?

Rania Taina

Källor och läsning

Huotari, Tauno-Olavi & Pertti Seppälä, 1990. Kiinan kulttuuri. Helsinki: Otava.

Hämelin, Eila & Sisko Peltoniemi, 1990. Edelläkävijät: vuosisata vapaakirkollista lähetystyötä. Hämeenlinna: Päivä Osakeyhtiö.

Ihamäki, Kirsti (toim.), 1983. Matkoilla: Suomen lähetysseura 125 vuotta. Helsinki: Kirjaneliö.

Kohn, Livia, 2001. Daoism and Chinese Culture. Magdalena, NM: Three Pines Press.

Laing, Ellen Johnston, 2013. Living Wealth Gods’ In The Chinese Popular Print Tradition. Artibus Asiae 73, no. 2 343–363. http://www.jstor.org/stable/24240817.

Nadeau, Randall Laird (toim.), 2012. The Wiley-Blackwell companion to Chinese religions. Malden; Oxford: Wiley-Blackwell.

Palmer, Martin, 1998. Taolaisuus. Helsinki: Tammi.

Rautamäki, Vappu, 1981. Lähetystyömme tänään: katsaus v. 1891 alkaneeseen Suomen vapaakirkon lähetystyöhön kolmannessa maanosassa. Hämeenlinna: Päivä Osakeyhtiö.

Salmensaari, Sulo S., 1957. Suomen vapaakirkko: piirteitä sen synnystä ja kehityksestä. Helsinki: Päivä Osakeyhtiö.

Thompson, Laurence G., 1996. Chinese religion: an introduction. Belmont, Calif. : Wadsworth Publ. Company.

Williams, C. A. S., 1976. Outlines of Chinese symbolism and art motives : an alphabetical compendium of antique legends and beliefs, as reflected in the manners and customs of the Chinese. New York, NY : Dover Publications.

China Knowledge: http://www.chinaknowledge.de/Literature/Religion/personscaishen.html

Encyclopedia Britannica: https://www.britannica.com/topic/Caishen

Nationalbiografin: https://kansallisbiografia.fi/kansallisbiografia/henkilo/6927

The China Project: https://thechinaproject.com/2020/05/18/all-about-the-chinese-god-of-money/

The Symbol Sage: https://symbolsage.com/chinese-god-of-wealth/

Wikipedia, Caishen: https://en.wikipedia.org/wiki/Caishen

Wikipedia, Suomen Vapaakirkon lähetystyö: https://fi.wikipedia.org/wiki/Suomen_Vapaakirkon_l%C3%A4hetysty%C3%B6

Wikipedia, Zhao Gongming: https://en.wikipedia.org/wiki/Zhao_Gongming